🇮🇶 Lɛiraq · Izmawn n Msufutamya

Lɛiraq Tiqsiḍin: Ddiγ ɣer Iraq — Maca Akken Ad Sεuγ Abel n Uzweṛ, Maca Imi Babilun Mazal-it Dagi

Ger yiqeccaren n Mesopotamiya d yiḥuna n watay

Baghdad. Asif n Tigris. Sḍiset n tafrit. Yiwen n yisekkar yebded deg wenẓar n yisγaṛ-is, la iεemmeḍ tiεadatin-is s wakken kan i d-ttεawaden ɣef yidurar Asuriyen sin n tgitmit n yiseggasen aya. Seg sdat n wasif, Mutannabi Street tella la takkar — imsenγayen n yiεebbad la d-kksent lεatad, la d-sersen yiεebbad iwerγen ɣef yiksur. Axeddam n watay seg tama nniḍen la d-yessuffuγ adday amezwaru n wacci n uγenǧa n tafrit. Seg yiwen n unar-nni deg yiwen n texxamt ɣef webrid n wasif, la d-itteffeγ-d inabiyen n tafrit s Taεṛabt — aseǧlas Aεṛaqi la yettnerni yiwet n tmernit, awses n uγerbaz am yiwen i la yeεreḍ ad yessemmen taweṭṭa send ma yebda uẓum n Ramaḍan. Kan iεedda yiwen n usafag n yiwen n weṭlas akked uεammar n yiyebba n tallit i d-ittεeddin ɣef yigenni, i k-d-isseknen belli wagi maci d tafrit Tamaziwant Tamezwarut — wagi d Iraq deg 2026.

Werǧin d-yusiγ-d ɣer da s uẓlaw. Maci imi i bγiγ ad 'ḥadereγ' tamurt i d-yettwaglem d tamhelkant sɣur yimeγraten n teγmas n Turuft. D imi, mbeεd yiwen n inadi i 'Iraq World Cup 2026,' leḥsab-iw ur d-iwet ara ala waguren n umuddu — d-iwet-d tawlaft n yiqeccaren n Babylon. Yiwen n yizem izegzaw yettwaker sin n twinas n twinas n yiseggasen d wezgen n wakud-a, deffir n tallunt n yisnan deg yiwen n weγezzir i yesεan aγabbaṛ, weḥd-s qrib. Timεemmirt-inu di tneqqiṣ-aki: ma yella Babilun mazal-it dagi, ayγer yiwen i d-yetteddun?

Lɛiraq - Baghdad
Lɛiraq · Baghdad

Iraq tezga-d deg Tlemmast n Usellem, tamdint Tamaziwant n Mesopotamiya — 'akal ger snat n yisaffen.' Tigris d Euphrates ttεemmanent dagi, rurant-d tiγri tamezwarut n talsa: tirra n yiskan, Aṣaduf n Hammurabi, Tiḥunenin Tisεallayin. Imenγan akked yimenγi seg 2003 beddlen isem n tmurt-a seg 'tabbut n talsa' ɣer 'tamurt n yimenγan.' Maca izmawen n Mesopotamiya — tarbaεt taγelnawt n Iraq — ad d-skanen tamurt-a deg wetrar umaḍal deg 2026. I waṭas n yimdanen i werǧin naden-d Iraq, tacaεurt d asrag amezwaru iwakken ad d-ledin tawwurt-a.

Mutannabi Street, yal asemḍas, yettili d iseg aneggaru n yiberkan n Baghdad. Aεeggem d akud i d-yettwamkerzen: tidelsamin i d-yusan zdat n yiεebbad n tmeslayt Taglizit akked wawal arxas, tiferkiwin n tsertit n tallit n Saddam tama n yiεebbad n Harry Potter i d-yettwasuγlen. Yiwen n uḥettab n yiberkan — tiṭṭaṛin n tγuri ɣef winzi-s, iḍuḍan i d-yuγalen d imellalen sɣur tzunft n yiseggasen n weεkex d weγabbaṛ — yessεiweḍ-iyi-d s Teglizit: 'Deg tallit n Saddam, iḥuna n yiberkan deg webrid-a ttwaḥerqen. Deg useγref Awriki, ttwaḥerqen tikkelt nniḍen. Maca idlisen ur mmuten ara, d wasif ur yebeddil ara.' Yessewwed s beṛṛa ɣer Tigris: 'Asif-a yugar yal anabaḍ i d-nesεa deg umeslay. Iwala igelliden n Babylon, imedyazen n dinastiya n Abbasid, iṭeḍmaniyen Igliẓiyen — d tura la γ-muqulen.'

Iqeccaren n Babylon zgan-d azal n semmuset n tnezzayin n yimitraten deg weẓelum n Baghdad, d abrid n snat n tnezzayin. Maca snat n tnezzayin-nni la d-tεeddin seg ala kuẓ n yisat imserrγen akked yiwen n weγrir n tnefsit i yiwerǧin d-yeqqel sɣur yitel d-ittεemεen imsawaḍen Imarikaniyen. Mi d-weṣleγ, ssiγleγ sin n yikerṛusen deg wemkan n weḥbas n tkerṛusin — yiwen n yimehli, wayeḍ n yiwen n wexeddam n usuk-nni n yiqeccaren n Iraq. Imehli, agerman seg usun n Babylon, isem-is Hassan, yeldi tawwurt tameqrant n wuzzal n wemkan n yisemkan s useyyes-nni n yiwen i d-yeldin abḥir n wexxam-is: 'Maci d tasemhirt n yimeεiwen — Babilun werǧin tella tasemhirt n yimeεiwen.' Yessewwed ɣer Tewwurt n Ishtar — iεemaden-is icegganen, iḍaren d yizgaren mazal-it deddmen — yenna-d: 'Mi d-yebna Nebukadnezar II tawwurt-a, Babilun tella d tamdint tameqrant akk deg wekkin. Tura — tura ur tella ula d yiwen n ubrid n ubibus.' Ur yelli ara d tameẓlayt n yiman-is deg ṣṣut-is. Kan d tameṣṭant.

Lɛiraq - Babylon
Lɛiraq · Babylon

S ugezdis n tazwara, Erbil, tamaneγt n Ugezdis n lεiraq n Kurdistan, tetteddu s yiwen n wehriq akked yiwen n weswir n tγellist i d-yemxallafen. Tikadil — tamdint tamezwarut akk i d-tazdeg deg wekkin, werǧin teǧǧa mbeεd sḍiset n tgitmit n yiseggasen — tekker-d seg tlemmast n temdint am yiwen n ugalu azegruran. Yiwen n yinelmad n tesnawit Akurdan yiwi-yi ɣer usebtar akerr-ines n tγalmin, ger yilma n tneḍmit, yenna-yi-d ɣef usefḍu aneggaru n Aymen Hussein, i d-yewwet s yiγef ɣer Oman. 'Tamenrut n watay merra n Erbil tuker deg yiwet n tikkelt — Ikurdiyen, Iεṛaben, Iturkmaniyen — yella yiwen n wudem kan di temkart-nni.' Yesseqdec imɣi n tγalmin ad d-yesbinen talγa n wennar n tcaεurt ɣef tdabut, yura sin wawalen deg tlemmast: Iraq.

Irgazen n Mesopotamiya deg wenẓul — amkan n tidet n Tefrit n Eden — d aγefrir ineggura, akked yiwen i d-yettγimimen di ssuṛ n tnefsit, ayen i walaγ deg Iraq. Ixxamen ularesen n uγanim i d-yettεummen, isem-nsen mudhif, ttεajjen s waman. Ifunasten n waman ur d-ttakken ara ala inzaren d yiwen n yiceggiren di sseknayet. Yiwen n ubeḥḥar, yebded deg tleggit-is n mashoof, yenna-d s Teglizit tamesbayt: 'Saddam yeεreḍ yiwet n tikkelt ad d-yesseεreq akk irgazen-a — ad d-yesseγleb Imazwaten n Yergazen i d-izedγen dagi. Aman γuben i tawin n yiseggasen. Sinna usan-d Imarikaniyen, d waman uγalen-d. Tura — aman tteṛẓen, ttekren, tteṛẓen tikkelt nniḍen. Irgazen mazal-it d irgazen.' Yessers-d taεeggimt-is; zdat-nneγ, tarbaεt n yijḍaḍ umellilen tekker-d. Ula d yiwen n usiyeg ur yeḥwaǧ. Lḥeqq d ayen i d-yessiwlen s yiman-s.

Deg tmeddledt inu taneggarut deg Baghdad, uγaleγ ɣer uxeddam n watay deg Mutannabi Street. Amkan-is amdan, tadkult-is n lqahwa Taεṛabt. Ɣer tdabut n tama, yiwen n weεecci lḥal la d-yessuqul inabiyen ineggura n wefray n ukru umaḍal n Iraq seg utilifun-is ɣer yimdukkal-is s Taεṛabt, wawalen 'Mbappé' d 'Messi' ttkas-t-d tikkelt — tacaεurt d tajerrumt tagraγlant. Mi la ttaruγ tizlatin-a n taggara, tγuri n tẓallit teffeγ-d seg beṛṛa. Tigris, i werǧin yettwala di ṭṭlam, tettwassen tura kan s usellek — ṣṣut n waman la d-tteddu. Bγiγ ad d-seddukkleγ akk ayen deg yiwen n weḍris, maca Hassan — imehli seg Babylon — yura-yi-t-id yakan mi d-ffγeγ: 'Teẓrid, wagar n yitam n yiseggasen mbeεd mi yemmut Nebukadnezar, Babilun tella d tilemt. Maca iγellelen n yinadiyen n umuddu n wass-a? Iraq tettawi-d yiwen n wezγal: Ur teddu. Azal n temdint-a ur meqqer ara — amezruy yefka-yas-d azwel aqedsen, d tura yefka-yas-d taxṣaṣt tamecṭuḥt.' Xelliṣeγ lqahwa-inu. Ssemḍeγ asebter n yiwen n win yekkan — armi ula d yiwen ur t-id-yettγaṛ.

Ssenqed timura

Imawaṣen n ubrid n tmura n Ukrwas n Umaḍal

← Tiqsiḍin · Imawaṣen n ubrid n tmura n Ukrwas n Umaḍal · Browse all downloadable travel maps